partofmylifee

Helgen närmar sig och den här gången är den nästan mer än behövlig, veckan har varit både hård och oroande och inte nog med det så har det varit alldeles för liten sömn men det är väl något man får på köpet antar jag. i helgen ska jag försöka få igen lite sömn men känner jag mig rätt själv så kommer INTE fallet att bli så, det är mycket som behövs fixas, mycket småa saker som bör vara i ordning inför de som komma skall. idag är det 19 dagar kvar till BF och det kommer gå otroligt fort och man vet ju aldrig om han tänker titta ut tidigare heller, vilket jag faktiskt hoppas på efter allt som har varit nu i veckan och som fortfarande är. tänkte också passa på att dela med mig av något som är mindre kul. man tror att man har en trygghet, en trygghet dit man kan komma för att få den hjälp man ber om, att få den stöttning man behöver när allt inte är som det ska men istället blir man huggen i ryggen och en rejäl smäll på käften. allt må se bra ut men något ni inte verkar ta till er är den oron en människa bär på inom sig, nej det skiter ni fullständigt i eftersom huvudsaken är att allt ser bra ut på era jävla apparater OSV! så nej någon trygghet delar ni inte med er av.